100 dagar på Rhodos

Vi har nu typ tio-elva dagar kvar i Grekland.

   Nyss var det vinter eller vår och vi längtade hit, pratade om att åka, kikade på biljetter och räknade ner dagarna. När vi kom hit blev tillvaron snabbt en vardag, handla mat och laga den, läsa, skriva, fota, dricka ihop, springa i den varma kvällsluften eller promenera tidigt, innan solen reste sig på himlen och svalde skuggorna på marken.

   Solen är vardag, den bränner mot nakna axlar, näsor och kinder. På mina fötter har skorna lämnat ljusa avtryck efter sig på huden.

I förrgår gick vi till Rhodos igen. Vi satte klockan på kvart i sex och pallrade oss iväg i gryningen. Längs vägen lyssnade vi på samma ljudbok i olika spelare och när vi kom fram köpte vi världens godaste frukost och diskuterade vad vi hört och medan vi satt och åt fick vi besök av en glosögd hund med härjade bröstvårtor. Den tiggde hejdlöst och jag sa att den nog har valpar nånstans och tamejfan om vi inte snubblade över ett helt gäng sötnosar i första butiken vi gick in i!

   Sedan vandrade vi runt lite till, köpte kläder, maskeradmasker och en himla massa olika drickor. Flera gånger myste vi in oss på kaféer och restauranger, åt och drack och gottade oss. Pengarna rann som sand mellan våra fingrar och när kvällen kom började vi gå hemåt igen. Vi skulle inte gå hela vägen hem, det är ändå en och en halv mil, men vi ville köpa vin och ost på några stor-affärer, så det gjorde vi. När mörkret föll hoppade vi på en buss. Eftersom jag alltid har min töntiga stegräknare på mig vet jag att det blev över 45 000 steg tagna den dagen och vi gick i över tre mil! Det följdes upp av en helt och hållet sängliggande dag med diverse spelande.

Ses snart Sverige!